måndag 26 december 2016

Nu har också Linnea firat jul


Den långa spången på Västanheds strandpromenad
Bävern har varit framme
Linnea som jultomte


Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.


lördag 24 december 2016

Julklapp till flugministern: Att smyga in storregionerna

Man kan mena olika saker med ”region”. När vi talar om hur svenska landsting ska slås samman till ”storregioner” är det ett politiskt eller administrativt regionbegrepp som avses. En politisk/administrativ region har bestämda gränser och det finns gemensamma politiska och administrativa organ som styr i regionen. Politisk/administrativ regionalisering innebär att kartor ritas om, nya institutioner – myndigheter, organisationer och regler inrättas. Det är det som flugministern vill.

Men man kan också med ”region” avse en funktionell region. En funktionell region bygger på flöden i närverk. Liksom den politiska regionen har den funktionella regionen en geografisk utbredning, men dess gränser är diffusa och föränderliga. Det kan t ex handla om hur folk pendlar till arbete, eller var de handlar. Att gränserna är diffusa beror på att det alltid finns enstaka individer som pendlar långväga och inte bara till närmaste nod. Att gränserna är föränderliga beror på att rörelsemönstren ändras över tid. En funktionell region kan förändras genom att nya bostadsområden, nya kommunikationsleder, handelscentra, arbetsplatser anläggs eller försvinner.

För det tredje kan man mena en identitetsregion som definieras av att människor känner en särskild samhörighet med andra som bor i samma område och en särskild tillhörighet med området. Inte heller identitetsregionen har bestämda och oföränderliga gränser. Nya identiteter kan uppstå om en större stad växer upp i ett tidigare lantligt område. Människor flyttar till andra geografiska områden men behåller sin territoriella identitet.

Förändringar som bildar eller ombildar regioner kan man kalla ”regionaliseringsprocesser”. Dessa kan vara interna: Förändringar av dem institutionella strukturen, förändringar av rörelsemönster, nya berättelser om samhörighet och tillhörighet utvecklas förändrar och skapar nya politiska, funktionella eller identitetsregioner.

Men sådana regionaliseringsprocesser i ett avseende kan också påverka regionaliseringen i andra avseenden. Sådan påverkan kan illustreras med följande exempel:

Förändringar i det rumsliga samspelet (funktionell regionalisering) leder till ökat samspel med människor som man tidigare inte har interagerat med. Det är tänkbart att mötet med andra skapar känslor av gemenskap och samhörighet dem emellan (identitetsregionalisering). De nya interaktionerna skapar behov av nya gemensamma regleringar och institutioner (politisk/administrativ regionalisering). När t ex pendlingen ökar över en tidigare gräns mellan politiska regioner blir det ett behov av gemensamma institutioner för kollektivtrafik.

På samma sätt kan förändrade identiteter påverka både den funktionella och den politisk/administrativa regionaliseringen: Om man börjar känna samhörighet med grupper man tidigare inte identifierat sig med kan man komma att samspela mer med dessa nya grupper. Och känslor av samhörighet gör att människorna börjar resa krav på egna myndigheter.


Slutligen kan nya politiska och administrativa institutioner påverka både rörelsemönstren och känslan av samhörighet. De nya gränserna i en ny politisk/administrativ region sätter nya gränser för samspelet i rummet. Särskilt tydligt blir det om vi betraktar stater istället för subnationella regioner. När stater som DDR eller Turkiska republiken norra Cypern inrättades sattes nya och strikta gränser som samspelet fick hålla sig inom. De funktionella regionerna förändrades som en direkt följd av att de politiska regionerna ändrats. På samma sätt påverkas identiteterna: De som styrs av ett och samma styre börjar känna en samhörighet. Eftersom styrets stabilitet ofta är beroende av att ha en befolkning som känner sig som en sammanhållen enhet kan de nya institutionerna driva en aktiv identitetspolitik. Så var det i DDR, där så småningom typiskt östtyska fenomen började framhållas som symboler – t ex Preussen eller Martin Luther. Tänk också på EU:s försök att lansera en flagga, en nationalsång och en valuta.


Försöken att bilda nya ”storregioner” i Sverige har stupat på att olika politiska grupperingar har slagit mynt av regionala identiteter. Det finns sådana. I olika delar av landet kan det handla om landskapen med medeltida rötter (tänk på Dalarna eller Skåne) medan det i andra delar snarare handlar om länsvisa identiteter. I Norrland är det vanligare att man identifierar sig med länet än med landskapet som har yngre anor än i södra Sverige. När vi undersökte de regionala identiteterna i Västra Götalandsregionen visade det sig att man i Göteborg kände sig som ”göteborgare”, Dalslänningar och Bohuslänningar identifierade sig med landskapet medan det starkaste identifikationsobjektet för västgötar utanför Göteborg var de gamla länen Älvsborg (eller Sjuhäradsbygden) och särskilt Skaraborg.

Svenskar kan se olika ut.
Bild från Svenska folktypsutställningen 1919
Varför har de olika oppositionspartierna velat stoppa regionreformen? En förklaring är att man inte riskerar något. Ingen kan med någon större visshet hävda vilka fördelar de nya större regionerna skulle medföra. Och blir det inga nya större regioner får vi heller aldrig veta det. Samtidigt kan man vinna popularitet ute i bygderna genom att exploatera de regionala känslorna av identitet (”Vi försvarar jämtarna, värmlänningarna eller vad det nu kan vara mot stockholmsk klåfingrighet”).

Vad kan då Ardalan Shekarabi och hans chef göra om de nu tycker att det här är så viktigt. Ja, en möjlighet skulle kunna vara att utnyttja sambanden mellan olika slag av regionaliseringsprocesser, som jag kar skisserat.

De statliga myndigheterna har regeringen mycket bättre kontroll över än över landstingen. Det gäller i det här fallet kanske särskilt länsstyrelserna. Om man startar med att slå samman länsstyrelserna efter den tänkta nya indelningen, och kanske också låter andra statliga myndigheter följa med dessa nya gränser, har man satt igång en politisk-administrativ regionaliseringsprocess. I en lång rad interaktioner med staten måste man nu vända sig till nya myndigheter på en annan ort ä tidigare. Västmanlänningar, sörmlänningar, närkingar, dalkarlar och –kullor, gästriklänningar, hälsingar och en och annan värmlänning (i Karlskoga och Degerfors) måste nu kontakta myndigheter i Uppsala istället för i Västerås, Nyköping, Falun, Örebro och Gävle). Nya kontaktmönster bildas och den funktionella regionen förändras. Kanske börjar man känna samhörighet också med de andra undersåtarna till samma myndigheter – identitetsregionen förändras.

Det skulle inte förvåna mig om det efter ett tag med nya län skulle uppstå ett tryck underifrån på att slå samman landstingen så att de politisk-administrativa regioner som svarar för sjukvård, kollektivtrafik och viss utvecklingspolitik skulle bättre stämma överens med de statliga organ man tvingas samarbeta med.

Och simsalabim skulle vi ha nya storregioner. Om vi nu skulle tycka att det var viktigt.



Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.



fredag 23 december 2016

Skinnskattebergs skola inte sämst i landet

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har publicerat en rankning av kommunerna efter hur bra resultaten är i grundskolan. Rankningen bygger på följande kriterier: (1) Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel, (2) Elever i årskurs 9, genomsnittligt meritvärde och (3) Elever som är behöriga till yrkesprogram. Kriterierna ingår både med sina absoluta värden och korrigerade för den sociala sammansättningen.

Grundskolan i Skinnskattebergs kommun, som kommunstyrelsen med sin folkpartistisk-sverigedemokratiska majoritet har det politiska ansvaret för hamnar på näst sista – 289:e – plats av landets alla 290 kommuner.

Läs SKL:s rapport här

Tidigare inlägg om skolan i Skinnskattebergs kommun



Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå. 



torsdag 22 december 2016

Sverigedemokrat i Norberg klarade sig nätt och jämnt från en tid inomhus

Sverigedemokraten Stefan Vestling som sitter i kommunstyrelsen i Norberg och också är kommunfullmäktiges andre vice ordförande har av hovrätten dömts för hets mot folkgrupp. Han hade på kommunens Facebook-sida uttalat sig kränkande om muslimer. Straffvärdet är två månader i kurran, men eftersom Vestling var tidigare ostraffad slapp han undan med villkorlig dom och 60 dagsböter. Läs mer i Fagersta-Posten.

Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå. 


onsdag 21 december 2016

Här var det rock and roll

Vi har tillsammans med våra goda vänner Lisbet och Sune varit på rockkonsert i Västerås fina konserthus. Det var det alldeles utomordentliga coverbandet "The Refreshments" som uppträdde tillsammans med Louise Hoffsten. Det var rock and roll av bästa 50-talssnitt. Publiken kan delas upp i tre kategorier: De flesta tillhörde rekordgenerationen som åtminstone så smått började bli könsmogna under detta fantastiska femtiotal. Det såg nog ut som om det var denna grupp som dominerade i publiken. De som likt Ingrid, Lisbet och Sune gick i kolt på 50-talet, och slutligen en liten minoritet som den gången det begav sig inte ens var en glimt i sin faders öga. Utöver en minoritet i publiken skulle jag tro att både vokalisten och bandmedlemmarna tillhör denna tredje grupp.

Även om majoritetsgruppens valspråk är "We are the first generation ever. We even invented the very concept of a generation" tog sig entusiasmen försiktiga uttryck. Man måste ju akta lårbenshalsen och inte minst lilla hjärtat. Men jävligt bra musik var det. Och med tryck. Emellanåt gick det att känna hur bröstbenet vibrerade.

Efter konserten var det drinkar i Skrapans sky bar. Konsertpublik fick mot uppvisande av biljetten tio procent. Man måste ju också tänka på de lite skrala pensionerna.


Rock and roll
Stadens ljus från Skrapans sky bar. Fotografens spegelbild i fönstret ger en air av mystik som i Victor Sjöströms "Körkarlen"

Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå. 

måndag 19 december 2016

Doris tjuvstartar julen med Ikea-bygge

Här skruvas det

Bygget färdigt. Åsnan har flyttat in.


Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå. 


fredag 16 december 2016

De försvunna köpingarna: Figeholm, Virserum och Slite

Berättelsen om Smålands alla nedlagda köpingar ska här avrundas med Figeholm och Virserum i Kalmar län. Det blir också en utflykt till Gotland där den nedlagda köpingen Slite fanns.

Figeholm
Figeholm har en lång historia som handelsplats. Redan under medeltiden var det hamn för Vimmerby. Senare blev det en lydköping under Kalmar och Västervik. 1797 försökte man få stadsrättigheter men det blev avslag. 1878 blev köpingen självständig och fanns kvar till storkommunreformen 1952 när den uppgick i Misterhults landskommun. 1967 slogs hela rasket ihop med Oskarshamns stad.

Mest känt i orten är väl det samhället närbelägna Oskarshamns kärnkraftverk.

Kärnkraftverket
Virserum
Utanför Virserum, på sjön Hjortens is stod 1543 slutstriden mellan Gustav Vasas centralmaktsarmé och Nils Dackes upprorsarmé. Bondeupproret 1542-1543 vände sig mot Gustav Vasas centraliseringspolitik, och inte minst uppbörden av skatter. Upprorsmännen, inklusive Nils Dacke själv, blev efter upproret av med sina huvuden.

I Småland har Dacke emellertid hjältestatus. Som åminnelse av slaget på sjön Hjorten finns i centrum av Virserum en Nils Dacke-staty.

Nils Dacke som staty
I Virserums landskommun inrättades 1917 Virserums municipalsamhälle. 1956 omvandlades hela kommunen till köping. Köpingen överlevde till 1971 då den försvann in i Hultsfreds kommun.

Slite
Nu bort från Småland och till Gotland. I nordöstra delen av ön ombildades 1936 Othems landskommun till Slite köping. Köpingen upphörde, tillsammans med alla andra gotländska kommuner 1971 och ingår numera i Gotlands kommun (eller region Gotland som man kallar sig).
Mest känt i Slite är nog cementfabriken med ett gigantiskt dagbrott för kalk. Stiligt.

Kalkbrottet
Det finns också en militär historia i Slite, närmare bestämt på Enholmen utanför hamnen där Karlsvärds fästning fanns sedan 1600-talet. Fästningen var på 1800-talet förfallen och i samband med Krimkriget som ju också gjorde Östersjön till en krigsskådeplats: brittiska och franska flottstyrkor gjorde räder mot hamnar i Finland och Åland. Det beslöts då att bygga en ny ståtlig fästning på Enholmen för att avskräcka engelsmän och fransoser från att använda Gotland i kriget mot Ryssland.

Än idag finns det de som tror att Slite riskerar en roll i ett framtida storkrig. Det är på den grunden som regeringen alldeles nyss har tvingat Gotlands kommun att avstå från att hyra ut hamnen i Slite till de ryssar som vill bygga en gasledning till Tyskland.

Ett gäng rikspolitiker pratar också om behovet av en militär upprustning på Gotland för att mota ryssen. Kanske kan Karlsvärds fästning få en avskräckande uppgift igen.

Fästningen på Enholmen
Tidigare inlägg i serien ”De försvunna köpingarna”
Stockholms län 
Södermanlands län, Västmanland och Dalarna
Gävleborgs län 
Kronobergs län 


Praeterea censeo
Det finns politiker och partier som samarbetar med Sverigedemokraterna. De har köpt SD:s röster för att få egna maktpositioner. I utbyte har SD fått positioner som de annars inte skulle ha fått. Sådana politiker och partier (fascistkramare) bidrar till att få rasisterna att se ut som vore de rumsrena. Fascistkramarna borde skämmas. Och avgå.


söndag 11 december 2016

Med Linnea på julmarknad

Idag har vi varit på julmarknad i Arboga tillsammans med Linnea. Linnea har under Ingrids stränga överinseende skrivit en önskelista. I bakgrunden avvaktar jultomten. Linnea har också åkt häst och vagn tillsammans med Sara.



Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå. 

tisdag 6 december 2016

Finland!

Idag hyllar vi Finland tillsammans med vissångaren Ola Aurell.



Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå. 


fredag 2 december 2016

Skolinspektionen hotar Skinnskatteberg med böter

Skolinspektionen genomförde för ungefär ett år sen en inspektion av hur kommunstyrelsen i Skinnskatteberg sköter grundskola, fritidshem och förskola. Det blev förelägganden om åtgärder. Kommunen redovisade i september vad som gjorts. Detta godkändes inte av skolinspektionen, som nu tar i med storsläggan och hotar med vite om sammanlagt 900 000 kronor om kommunen inte bättrar sig senast i april nästa år.

Läs P4 Västmanlands rapportering här. Läs skolinspektionens beslut om grundskolan, fritidshem och förskolan.


Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.


torsdag 1 december 2016

Vallonsmed utmanar Vattenfall

Liksom under ett antal månader intas fortfarande förstaplatsen på tio-i-topp över mest visade inlägg strömavbrotten vintern 2010. Det inläggen är som en modern Puti-Puti. Månadens utmanare är en gammal vallonsmed.

Antal besökare var i november 544 (466 i oktober). Av dessa var 279 (307) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,93 (1,62) och genomsnittlig tid per besök var 169 (114) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Ryssland, Italien, Österrike, Schweiz, Finland, Tyskland och Danmark. Ströbesökarna var från Australien, Belgien, Colombia, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Turkiet, USA och Vietnam.

De tio mest visade inläggen i november:

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10



Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.



torsdag 24 november 2016

Det sket sig med storregionerna. Vad var det jag sa?

Han vann denhär ronden
Idag har förhandlingarna om regeringens förslag om storregioner kraschat. Axel Oxenstierna drog det längsta strået och flugministern får dra sig tillbaka med svansen mellan benen. Jag har funderat på en strategi som regeringen skulle kunna använda om de är angelägna om storregionreformen. Jag ska grunna lite mer på om jag alldeles utan vidare ska släppa den lös. Jag återkommer i så fall i ett senare lite längre inlägg.

Tidigare inlägg i regionfrågan:
Flugminister slugminister?
Regionalpolitisk dejtning 
Nya storregioner? Sluta skylla på Oxenstierna


Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.


onsdag 23 november 2016

Sagt om nationalismen

De tre smittorna nationalism, utopism och religiös absolutism sjuder samman till en syra som fräter sönder rasens moraliska metall, och man begår skamlöst och rentav med stolthet nidingsdåd som man skulle fördöma som avskyvärda om de begåtts av någon annan.
Louis de Bernières: ”Fåglar utan vingar”

Kommunisterna anklagas vidare för att de vill avskaffa fosterlandet, nationaliteten.
Arbetarna har inget fosterland. Man kan inte beröva dem något som de inte har. Medan proletariatet till att börja med måste erövra den politiska makten, upphöja sig till nationell klass, konstituera sig självt som nation, så är det för egen del ännu nationellt, om också inte i samma mening som bourgeoisin.
Den nationella isoleringen och motsättningarna mellan folken försvinner alltmer redan i och med bourgeoisins utveckling, med handelsfriheten, världsmarknaden, industriproduktionens likformighet och de därtill svarande levnadsförhållandena.
Proletariatets herravälde kommer att få dem att försvinna ännu mer. Gemensam handling, åtminstone från de civiliserade länderna, är en av de första förutsättningarna för proletariatets befrielse.
I samma utsträckning som den ena individens exploatering genom den andra upphävs, kommer den ena nationens exploatering av den andra också att upphävas.
Tillsammans med klassmotsättningarna inom nationen faller nationernas fientliga ställning gentemot varandra
Karl Marx & Friederich Engels: ”Det kommunistiska partiets manifest”

Kapitalets patriotiska fraser är det avskyvärdaste hyckleri. Fosterlandet har för kapitalisen ingen annan uppgift än att exploateras på bästa möjliga sätt, patriotismen är dammet som han slår i ögona på den oppåtsträvande underklassen, så att de ska glömma sina intressen, glömma den internationella klasskampen.

Ture Nerman ”Kina åt kineserna!”
Carl Johan de Geer: "Skända flaggan"
Vi tror att det bästa för vårt samhälle är att en så stor andel som möjligt av statens medborgare också har en svensk identitet.
Sverigedemokraternas principprogram

Jag tror att de flesta med judiskt ursprung som blivit svenskar lämnar sin judiska identitet. Men gör de inte det behöver inte det vara ett problem. Man måste skilja på medborgarskap och nationstillhörighet. De kan fortfarande vara svenska medborgare och leva i Sverige. Samer och judar har levt i Sverige under lång tid.
Björn Söder

Kan inte någon ställa sig på Öresundsbron med en kulspruta?
Kommunfullmäktigeledamoten Gunilla Schmidt, Åstorp

Som alla vet vill muslimerna här i Dalarna bygga en moské i centrala Borlänge. Det vill säga personer som överhuvudtaget inte ska befinna sig i landet ska få bygga för dem en helig boning. Vi sverigedemokrater är ju som ett demokratiskt parti naturligtvis för religionsfrihet men i Sverige gäller religionsfriheten bara för svenskar och ingen ska någonsin försöka inbilla sig att det är för några svenskar denna moskén ska byggas. Nej det är faktiskt personer som överhuvudtaget inte ska befinna sig här, även om flera stycken av dem så kallade kulturberikande muslimerna har förlänats svenskt medborgarskap av mer eller mindre galna makthavare.
Sverigedemokrat på torgmöte i Borlänge 1995

Med det gäng landsförrädare som styr Sverige och det bekväma, lata och fega folk som svenskarna utgör kommer vem som helst att kunna göra vad de vill i detta land i framtiden. Om inte vi nationalister får ta över vill säga. Då kan varenda muslim packa sin väska och resa hem. Religionsfrihet skall vi ha, för svenskarna vill säga, men inte för varenda en, som kan tänkas vilja komma hit och inkräkta på vår frihet.
SD-kuriren nr 23 1994

Man kan inte byta nationalitet, Kurdo Baksi. Inse att ni inte är och kommer aldrig att bli svenskar, lika lite som vi kan bli chilenare eller bolivianer bara för den händelse att vi eventuellt skulle bo i dessa länder några år. Nationalitet är medfött och har att göra med gemensamt språk, kultur och historia. Ni främlingar, har inte ett dugg med vår historia att göra. Folk och land hör nära samman. Vi Svenskar har sedan urminnes tider bebott detta land. Det är vårt och ingen annans. Ni har era länder, det är era platser här på jorden. Det här är vårt land, och det handlar inte om ’desillusionerade’ svenskar som vill hitta ’syndabockar för sina personliga misslyckanden’ när ni föraktfullt talar om svenskarna, vårt enda brott är att vi vill ha ett eget land, och det är tydligen så fruktansvärt hemskt!
SD-bulletinen november 1995

” I Sverigedemokraternas Sverige vill vi bara ha kristna kyrkor.”
Intervjuaren undrar om det skulle innebära att man ska slå igen moskéer och synagogor.
”Det här är en svår och djup fråga. Det behöver jag sätta mig in i lite mera.”
Ann-Christine From Utterstedt
förstanamn på SD:s valsedel i Västerås stift till kyrkomötet.


Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå. 


måndag 21 november 2016

Ack Värmeland, ja

I helgen var vi på teaterresa till Karlstad. I paketet ingick övernattning på Stadshotellet, biljetter till Wermland Opera och tvårätters teatersupé på Blå Kök & Bar. Något mer högkulturellt är det faktiskt svårt att föreställa sig.

Det fina stadshotellet i Karlstad
Efter dryga två timmar på E18 var vi så pass utmattade att vi måste uppsöka den i hotellet inrymda engelskimiterande ölstugan för en rejäl Staropramen Granat och en "barkorg" med stekta kycklingpluttar, friterade mozzarellapinnar. friterade chilipluttar, lökringar, gurk- och morotsstavar. Allt blev mycket välplacerat. Inte minst korgen.

Så var det dags att bege sig över älven till stadens lilla fina operahus. Där, under kristallkronorna gavs musikalversionen av Victor Hugos "Les Misérables". Det var en praktfull föreställning. Grisarna är ju inte teaterrecensenter, men hade de varit det hade det nog blivit flera glada grymtanden.

Särskilt måste jag medge att jag som gammal kommunist uppskattade barrikadscenerma. Där viftades det hejvilt med röda fanor. Och riktig krutrök låg tung över salongen. Det handlar ju om arbetarnas uppror mot den andra republikens borgerliga regim i revolutionsåret 1848 (som bekant utkom det Kommunistiska Partiets Manifest den 21 februari (!!) 1848). På scen slutade det, nästan som i verkligheten, med att alla de upproriska låg döda på gatan. Som de flesta andra socialistiska revolutioner slutade juliupproret i Paris ned ett nederlag. Så det är ju mindre uppiggande förstås. Men det illustrerar väl bra ordförande Maos: "Politisk makt växer ur en gevärspipa" (Citatboken). Och regimen hade mer gevär och kanoner.
Bild Mats Bäcker, P4 Värmland

Men "Les Misérables" rymmer ju mer: Där finns drama och där finns Cosettes och Marius' kärlekshistoria. Men har man inte läst boken (På svenska "Samhällets olycksbarn") är det inte lätt att hänga med i händelseutvecklingen på scen. Eller som jag överhörde en gubbe i pausen: "En förschtår ju int va dä handlär ôm."

Musiken är typisk musikalmusik som det genomgående pratsjungs till. Vi blev väl inte sådär upptända av musiken. Ingen melodi som man kommer ihåg och skulle kunna gnola på.



Det fina teaterhuset
Under kristallkronorna
Ja, så var det så teatersupén. Det var en gravad lax med lite tillbehör. Laxen serverades inte som så ofta i små tunna skivor utan i en halvcentimetertjock bit. Bland tillbehören ingick så gulaktiga knapriga gryn. Det visade sig originellt nog vara panko. Det smakade faktisk bra och får väl betraktas som innovativt.
Huvudrätt var gårdskyckling från grillen, också med diverse tillbehör. Absolut inte dåligt. Det finns ingen anledning att döpa om restaurangen till Blä Kök & Bar. Men presentationen bar lite känsla av 'vilja men inte kunna'. Framförallt såg förrättslaxen otroligt ensam ut där den låg i sin blåa skål. Som extra tog vi sen in tryffel och varsitt litet glas rom. Och döm om vår förvåning när samma panko som ackompanjerat laxen och fick slå följe med tryffeln. Miljön är lite trist men personalen mycket trevlig och servicevänlig. Plus för det. Men allt som allt får det nog stanna vid tre grisar den här gången.

Efter en rejäl hotellfrukost på söndagen for vi och hämtade min kusin Margit och tillsammans besökte vi Lars Lerins utställningshall i den gamla dansrestaurangen Sandgrund. Se där, en värdig finkulturell klimax.
Kusinerna på Sandgrund. Lilla kusinen: "Vad stor du har blivi". Stora kusinen: "Ja, å va litta du har blivi"
Praeterea censeo
Det finns politiker och partier som samarbetar med Sverigedemokraterna. De har köpt SD:s röster för att få egna maktpositioner. I utbyte har SD fått positioner som de annars inte skulle ha fått. Sådana politiker och partier (fascistkramare) bidrar till att få rasisterna att se ut som vore de rumsrena. Fascistkramarna borde skämmas. Och avgå.


fredag 18 november 2016

De försvunna köpingarna: Almundsryd, Hovmantorp, Lenhovda, Traryd

Almundsryd
Vi beger oss nu till Kronobergs län. Här har vi hittat fyra försvunna köpingar. Först ut är Almundsryds köping som bildades 1958 och blev bara 13 år gammal. Köpingen upphörde 1971 när den uppgick i Tingsryds kommun. Då hade köpingen dessförinnan bytt namn 1967 till Ryds köping.

Sockenstugan i Ryd inrymde på nedre våningen kommunalfullmäktiges sessionssal, ett nämndrum, en lektionssal för yrkesskolan och lokaler för biblioteket. I källaren var det arkiv och på andra våningen fanns tre lägenheter.

Almundsryds främsta sevärdhet är bilkyrkogården på Kyrkö Mosse. I slutet av 40-talet startades här en bilskrot. Vid slutet av 90-talet skulle bilarna ha transporterats bort, men p g a dåligt väder blev det inte så. Istället uppmärksammades skroten för sitt kulturella värde och området fick bygglov på 49 år.
Bilkyrkogården

Sockenstugan Almundsryd. Här sammanträde kommunalfullmäktige
Hovmantorp
Hovmantorp ligger i Glasriket. Det började med Hofmantorps glasbruk 1859–1878. 1889 startades Sandviks glasbruk och 1905 Hofmantorps nya glasbruk som drevs till 1968. I september samma år återstartades det senare bruket under namnet Hovmantorps glasbruk, las åter ner 1978. I dag är alla glasbruk borta. Det sista, Sandviks glasbruk, lades ner 2005.

Hovmantorps samhälle ligger vid sjön Rottnen. I sjön finns ”Kastellet”. Två gånger har det skjutits salut från Kastellet. Första gången ska det ha varit när en generalmajor Elof Rosenblad återvände från 1814 års krig mot Norge till herrgården. Generalmajoren ska enligt uppgift ha varit trött på kanonmuller och ville hellre bli mottagen av unga flickor och blommor. Lik förbannat sköt man med kanon. Andra gången det saluterades var 1874 när Oscar II åkte förbi i samband med invigningen av Carlskrona – Växjö Järnväg.

Vid stationen finns fortfarande vattentornet för påfyllning av ånglok kvar. Det har blivit så populärt att man kan köpa en byggsats av vattentornet i Hovmantorp av Kalmar modelljärnvägsklubb för 395 kronor.

1919 bildades Hovmantorps municipalsamhälle som upphörde 1952 när hela Hovmantorps landskommun ombildades till köping. 1971 delades köpingen upp mellan Lessebo och Växjö kommuner.
Supglas från Hovmantorp

Hovmantorps järnvägsstation

Dess vattentorn

Hofmantorps glasbruk
Lenhovda
Lenhovda köping bildades 1957. Efter 14 år som köping gick Lenhovda upp i Uppvidinge kommun 1971. Ortens mest kända kulturminne är dess K-märkta tingshus.

Redan i ett dokument från 1408 slås det fast att Lenhovda var tingsplats i Uppvidinge härad. Till tingsplatsen hörde också häradsfängelse och avrättningsplats. Fängelset, känt som tjuvakistan, är från 1669 och anses vara en av de äldsta och bäst bevarade. På fängelsetaket stod en spögubbe i trä. I en reseskildring från 1759 kan man läsa: ”På tiufkistans tak stod en träkarl med en bister mine och med ris i handen, förmodligen häradets ytterste executor.”

En annan källa uppger att galgen fanns på tjuvakistans tak, men att avrättningsplatsen senare flyttades till en annan plats: Skarpåsen, ett gammalt vägskäl strax sydost om centrum. Hemmansägare Carl Pettersson blev den 20 januari 1847 den siste att avrättas här. Häradsskarprättare Johannes Orädd höll i bilan.

Sommaren 1542 beslöt männen vid tinget att ansluta sig till Nils Dackes uppror. Deras öde blev gruvligt. När upproret slagits ned anlände fältöverste Jakob Bagge 1543 och dömde summariskt upprorsmännen till döden. Mer än 50 män blev av med huvudet.
Lenhovda tingshus

Häradsfängelset

Lenhovda kommunalhus
Traryd
Vid kommunreformen 1952 slogs Traryds och Hinneryds landskommuner samman till Traryds köping. Hinneryd var glesbefolkat medan Traryd innefattade Strömsnäsbruks municipalsamhälle med dess pappersbruk. I nästa kommunreform 1971 försvann köpingen för att ingå i Markaryds kommun.
Gamla skansar är kvarlevor av gränskrigen mellan Sverige och Danmark. Här gick ju Skånelandsgränsen. Vid en av dessa finns ”Traryds skans” som är en djurpark med framförallt husdjur.

Pappersbruket I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet. När bruket var som störst – på 1960-talet – hade det över 800 anställda. Här tillverkades bland annat pappersmassa, papperssäckar, tjärpapp och smörpapper (ser man på!). Nu är allt borta.

Traryd ligger i Finnveden, det västligaste av de ”små landen” som bildade Småland. Finnveden härjades av de svensk-danska gränskrigen. Landets viktiga uppgift som utpost framgår t ex av att rikets andra poststation öppnades 1632 i Markaryd nära riksgränsen. Nu finns inget postkontor i Markaryd heller.

Finnveden befolkades först av nomadiserande jägarfolk, som följde de renar kom när isen drog sig tillbaka. Det anses att landet fått sitt namn efter dessa nomader, som väl troligen var samer. I fornnordisk litteratur kallas samerna vanligen ”finnar”. Betydelsen ”finländare” är en mycket senare företeelse.
Brukskontoret Strömsnäsbruk
Tidigare inlägg i serien ”De försvunna köpingarna”
Stockholms län 
Södermanlands län, Västmanland och Dalarna
Gävleborgs län 


Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå. 


onsdag 16 november 2016

Tidningstjuvens återkomst

Efter en längre tids bortovaro är nu tidningstjuven i tjänst igen. Tisdagens tidning var stulen ur vår brevlåda. Nu har det gått 319 dagar av det här året. Av dessa har vi haft Dagens Nyheter i brevlådan på utgivningsdagen 207 dagar, vilket motsvarar 64,9 procent.

Utdelningsstatistik för DN år 2016 hittills:

Antal dagar
Procent
- tidningsfria dagar
9
2,8
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen
75
23,5
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen
12
3,8
- vardagar, utebliven tidning
16
5,0
Dagar med tidning på rätt dag
207
64,9


Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.