Det var en gång 20 små sverigedemokrater

Tomma tunnor

I valet 2010 valdes det 12.978 ledamöter i fullmäktige i landets samtliga kommuner. Av dessa nästan 13.000 stolar är 73 tomma – det finns ingen person som har kunnat ta plats i fullmäktige. Det motsvarar ungefär en halv procent av alla fullmäktigeplatser. Av dessa 73 tomma stolar skulle Sverigedemokraterna ha fyllt 64. Eftersom Sverigedemokraterna i valet fick 612 platser innebär det att mer än var tionde SD-plats är obesatt. I kommunerna här i Västmanlands län är resultatet än sämre. Av sammanlagt 20 platser i de tio kommunerna är 13 tomma, d v s 65 procent av SD-platserna är obesatta.

Så var det bara sju små sverigedemokrater kvar.

I flera fall har det inte funnits någon att sätta i fullmäktige från början. Länsstyrelsen har fått beta sig igenom listor av personer som skrivits dit på SD:s valsedel och som ofta bara fått en röst var. För det mesta har dessa direkt avsagt sig. I några fall har de varit medlemmar i andra partier. På andra håll har det varit konflikter och avhopp. I något fall har en invald SD-ledamot aldrig visat sig i fullmäktige och till sist avsagt sig uppdraget. Fiasko är bara förnamnet.

Men hur har de som faktiskt blivit valda skött sig? Under förra året fanns det summa summarum åtta sverigedemokrater i länets fullmäktigeförsamlingar (en av ledamöterna i Västerås hoppade av i slutet av året, varför det nu bara är sju kvar). Dessa åtta har i genomsnitt varit frånvarande utan ersättare på vart fjärde möte i fullmäktige.

Motsvarande en fjärdedel av sverigedemokraterna har alltså varit borta från fullmäktiges sammanträden. Man skulle kunna säg att det motsvarar två valda.

Så var det bara sex små sverigedemokrater kvar.

Bara fyra av de åtta har enligt protokollen någonsin öppnat näbben i fullmäktige. Vad de övriga haft för sig, om de nu har gått mötena, är höljt i dunkel.

Så var det bara fyra små sverigedemokrater kvar.

Nu är Sverigedemokraterna ett rasistiskt och fascistiskt parti med rötterna i den nynazistiska rörelsen. Så i och för sig är det förstås bra att de inte deltar i politiken. Men man blir förundrad över hur det är möjligt, ens om man till äventyrs skulle dela deras uppfattning, att välja in personer som inte finns, personer som tillhör andra partier, personer som inte vill bli valda, personer som inte går på fullmäktiges möten och personer som tiger sig igenom mötena.

Snacka om tomma tunnor!